Stella och Peter har åkt iväg till Kumla för att hälsa på farmor och farfar. Känns tomt och konstigt att vara ensam här hemma. Det ska komma en tjej och provrida Guldet om ett par timmar. Jag är lite nervös och spänd inför det. Jag blir så osäker på mig själv och på min häst. Mina insikter är i alla fall att hon är väldigt snäll och vill göra sitt bästa. Men hon är samtidigt lite jobbig att rida eftersom hon är tittig och behöver ett stöd från ryttaren hela tiden. Nali provred Guldet igår, det gick jättebra. Det såg helt lugnt och fint ut, fast Nali tyckte det kändes lite vingligt och hafsigt. Men det såg fint ut liksom. Men det är ju ryttarens känsla som kommer avgöra i slutändan och jag känner ju på mig att man inte blir dö-kär i Guldet om man provrider henne första gången. Det beror nog på hur duktig ryttare man är också, men är man lite medel eller ovan känns hon nog snäll men inte så rolig att rida.

Jag tycker dessutom att hon känns så ojämn i bjudningen. Lite loj och trött nästan, undrar om hon har tappat för mycket i vikt så hon inte orkar. Undrar om hon behöver mer kraftfoder? Jag såg till att hon fick pellets på morgonen nu också, så hon kanske är lite piggare idag... Hoppas verkligen.

Det är svårt... Jag är så splittrad, får liksom lite skuldkänslor gentemot Guldet, min fina, gulliga häst, när jag pratar illa om henne och när jag bara vill bli av med henne. Jag tycker ju om henne och vill ju hennes bästa. Och nu när hon är nära igen blir jag mer sentimental och får starkare känslor för henne igen.

Har uppdaterat annonsen igen, såg att jag missat att skriva hur gammal hon är, hoppas nya kommer in på blocket snart. La även in en liten film nu... Innan såg den ut såhär:


Här är Nali och Guldet från igår:


Jonatan och Matilda va med och körde Ville. Ville tyckte det va lajbans att komma ut och dra vagnen, gick dessutom superbra barfota, inget öm!