Låg precis inatt och tänkte på hur lycklig jag känner mig i livet nu. Mår bra, trivs med vardagen, känner mig tillfreds och allting. Jag känner jag planerar in lagom mycket aktiviteter, att jag är ekonomisk, att jag är noggrann med att laga bra mat till Stella och mig. Jag har flera vänner i skolan och jag umgås med familjen/släkten så ofta jag kan och har lust.

...

Då ringer fodervärden Linnea helt plötsligt idag. Och allt vänds upp- och ner. Hon vill eller kan inte ha kvar Guldet säger hon, och väljer att säga upp vårt kontrakt. Så om en månad står jag med en ridhäst igen. Dyr i drift och tid. Fasen jag har inte saknat Guldet nånting (känslokall kanske eller bara för upptagen av andra tankar). Nu vill jag sälja henne för att slippa riskera att få tillbaka henne och alla utgifter när jag minst anar det. Skiter i om jag inte får de pengarna jag ville från början, får kanske vara nöjd om jag får tillbaka det jag köpte henne för. Jag tjänar ju i alla fall mer på att sälja henne billigt än att få tillbaka henne skadad eller få tillbaka de löpande utgifterna...
Nu känner jag mig stressad och osäker inför dessa beslut. Fick mycket mer att tänka plötsligt igen.