Om inte Linda hade kommit hit idag och dragit med mig ut med hästarna så hade jag nog vart inne o latat mig hela dagen. Det var mest det jag kände för. Men det var ju bra att hästarna fick komma ut och röra på sig idag också. Nu när jag har berättat min secret så kanske ni förstår varför jag har börjat leja lite annat folk till att rida. Jag kommer ju knappast kunna rida när jag blir tjockis. Jag vill ju inte skada min lilla bebis. Guldet är ju inte världens tryggaste gravid-häst heller så jag får ta det försiktigt. Än så länge så rider jag ju, men jag "lär upp"  Linda (hon har ju alltså ridit i hela sitt liv, men Guldet är ju lite speciell) och måste nog ha nån mer sen. Jag tycker redan att det inte känns helt bra att rida. Särskilt i traven känns det som det skramlar och skakar runt därinne i magen, men det är ju inte skadligt för bebisen så länge jag inte flyger av och har mig.

Linda tycker så mycket om Guldet och det går så väldigt bra för dom tillsammans också. Lindas totala orädsla för saker o ting, smittar nog av sig litegrann. Allt som jag informerar Linda om att Guldet Kan va rädd för eller brukar reagera på, vill hon utmana så att Guldet ska lära sig och bli tryggare. Det är jättebra!

Idag var det superblåsigt ute, så jag trodde Guldet skulle va rätt så nipprig. Vi testade att stoppa bomull i örona på henne, det tyckte hon inte alls om... Hon ruskade på huvet tills det hade ramlat ur. Istället la jag lite bomull i mössan som höll bomullen kvar, så lite ljuddämpning blev det nog och hon var lugn som en filbunke. Nästan i alla fall. Hon skötte sig väldigt bra. Och Villiam också förståss.



Haha, är det inte hästen som gör knäppa miner på korten så är det Linda :P