Skidorna är rastade

Mina pjäxor är återfunna (av Peter!) och skidorna är rastade. Tillsammans med Nali i spåret vid digerberget, det fanns snö och spår kvar!

Jag finns

Jag blir så himla, löjligt glad av att träna i grupp. Jag blir fnissig och känner mig levande. När jag varit en hel dag hemma med barnen själv. Då vet ingen vad jag gjort, då känns det som jag inte finns. Fast det gör jag ju, och för barnen finns jag ju i allra högsta grad. Men det är nog i motsats till den känslan som det är så kul att gå på jumpan. Och då spelar det ingen som helst roll att ingen pratar med varann eller så. Det är just det kollektiva, att vara en del av ett sammanhang som jag uppskattar så.

Perfekt egentid, all inclusive

Har haft en jättebra lördagsförmidddag. Åka bil ensam och lyssna på radio i lugn och ro. Medeljumpa-pass på friskis&svettis i Örebro med Nali. Hela kroppen fick jobba i både kondition och styrka. Avslappning och stretching ingick också i passet. Sen duscha i lugn och ro och köra hem. Nu tre timmar senare är det dags att gå in till familjen igen, med massa ny energi och glädje!

Konstig dag att bli motiverad

Kom nyss in efter en lång promenad i rask takt. Leah åkte i vagnen och sov skönt med regnet smattrande mot vagnssufletten. Jag blev lite chockad själv över min plötsliga motivation att ge mig ut och gå i kolsvart och ösregn. Men som väntat känns det skönt avslappnat i kroppen nu. En dusch på det här skulle sitta fint.

Blodomloppet 2012

I torsdags kväll genomförde laget "träningstokiga Therese" blodomloppet. Två elit-motionärer sprang sig runt milen (Nali och Anka). Tre glada motionärer (jag, Emma och Meike) gick runt 5 km med två bebisar och barnvagnar i släptåg. Efteråt blev det en snabb picknick i det blöta gräset, innan vi flydde från nästa skur.
 
Vi väntade en stund i bilen på att ösregnet skulle stilla sig
 
 

Träningsmotivation!

Juni är min startmånad. Började 1 juni med att träna på kvällen. Peter lägger Stella, jag tar träningsrunda - perfekt kombo. Jag tar cykeln bort till spåret, tar ca 10 min, med en ganska tung backe på slutet så jag får lagom upp flåset tills jag ska börja springa. Sen kör jag spåret ca 2,5 km och sen cykel hem ca 10 min.

Löptiden har förbättrats varje gång hittills och det peppar mig rejält när jag lyckas ta nytt personligt rekord varje gång
1: 20 min
2: 16 min
3: 15 min
4: 14 min (idag! och idag sprang jag och tänkte på annat så jag glömde tänka på hur jobbigt det va - så jag gick bara 2 gånger i jobbiga backen på mitten)

Mitt problem är att jag lätt springer för fort, tycker det är jobbigt att jogga så jag springer så fort jag kan så länge jag orkar, sen går jag en stund och sen på't igen, men det känns ju att konditionen ändå blir bättre. Funderar på när jag ska öka och köra två varv. Det jag är rädd för är att jag ska göra det för jobbigt så det blir tråkigt och jag lägger av igen, det vill jag ju inte. Målet är att köra rundan varannan kväll iaf hela sommaren. Är så skönt att komma ut och röra på sig och få lite egentid, särskilt nu när jag pluggar hemifrån och mest är hemma. Hur länge tycker ni jag ska köra ett varv till - när ska jag börja med två varv?

Jag körde ju vårruset i maj, då sprang jag 5 km på 36 min - mitt mål är att komma under 30 min på blodomloppet, 5 km, i augusti - det ska jag väl klara va?!

*Pepp pepp*

RSS 2.0