Längesen jag skrev nåt nu. Dagarna är ganska lika. Stella följer ungefär samma mönster varje dag. Vi följer hennes rytm. Fast på natten följer hon våran rytm som tur är. Jag tror jag skulle må rätt så dåligt om jag inte fick sova. Men nätterna går superbra. Stella bara vaknar och äter och somnar om igen på nätterna. Inget kräkande eller bajsande nattetid för det mesta. På dagarna sover hon fortfarande oftast mycket, men ibland är hon vaken många timmar. Hon älskar att sitta i famnen och kommunicera. Hon gillar när vi sjunger för henne. Hon räcker ut tungan, ler och skrattar. Så himla go hon är. 7 veckor igår blev hon. Jag känner på mig att det här första året kommer gå alldeles för fort. Rätt vad det är kommer Stella va en stor tjej och springa runt och busa och prata och ha sig... Vi får passa på att njuta av bebis-gos-tiden så mycket som möjligt!

Här är Stella med sin pillimariska min och med sin monster-moster. Nali har farit till Indien. Hoppas hon har det bra där och att hon kommit fram ordentligt. Vi fick en rapport om att de fastnat vid mellanlandningen i Istanbul och fått vänta där ett dygn...


Den här bilden lyckades Peter fånga på Villiam och mig idag. Han är bra snabb Villiam, snabbare än ljuset nästan... Jag tcyker det blev en väldigt häftig bild även om den blev lite beskuren. Villiam utstrålar sån power och kraft, han nästan ligger ner i kurvan. Och täcket flyger på sne.


Söte Villiam


Och söte Guldet

Ikväll har jag suttit och pillat med en hemsida åt Peter och hans crosskompisar. De har en klubb ute i Gossebo, och de kallar sig Gossebo Racing. Ni får gärna gå in och kolla hur hemsidan blev! Det är kul att designa och fixa med hemsida.

http://www.123minsida.se/gosseboracing

... vi har ju faktiskt promenadavstånd till Hallsberg. Upptäcker vi nu. Eftar att ha bott här i nästan 2 år. Tröga eller?




Vi gick till in till Hallsberg idag och åt varsin pizza. Jättemysigt. Första gången vi gick på restaurang med Stella faktiskt, men hon låg så gullig i sin vagn och snuttade på nappen och tittade med sina stora ögon. Under vagnsfärden sov hon superskönt.

I lördags var vi också ute och gick. Efter det kändes det mycket mer välförtjänt och mysigt att gosa ner sig i soffan.
Mamma trött och glad, Stella pigg och glad:

Stella betyder ju stjärna, om det va nån som inte visste det...

Stella beundrar mormor när hon sjunger. Favoriten är 10 små indianer!

Vad skojigt alla gubbar/karlar/killar/pojkar/män som äger en traktor har det just nu. Peter och jag la märke till att granngubben vid stallet körde runt i sin traktor och slängde snö lite planlöst. De får utlopp för sina barnsliga önskningar om att gräva sandlådan, fast i större format. "Äh, jag ska bara ut o ploga lite" kanske de säger till sin fru. Den roligaste sysselsättningen de har som samtidigt är nyttig.

Stella och Peter har följt med mig till stallet de senaste dagarna. Har varit bra att hjälpas åt med stallet eftersom det är så träligt med den här kylan. Man måste hämta vatten inne i huset och knöla med frusna dörrar och fruset hösilage. Stella har sovit jättegulligt i vagnen och varit precis lagom varm inne i sin tjocka åkpåse.



Villiam och jag tog en tur med skidorna idag också. Han tycker det är så himla kul och han är så pigg och överenergisk i den här kylan. Jag har inte varit ute med honom på länge pga av kylan och tidsbrist. Dessutom har jag haft satans ont i svanskotan som jag lyckades slå i två gånger. Nu har jag bara lite ont när jag sitter ner och när jag ska resa mig upp... Villiam var i alla fall superladdad och ville iväg i full galopp innan han ens var uppvärmd. Han är så supersöt!

Han är en riktig retsticka. Han riktigt tigger om stryk för han går och smånafsar de stora hästarna i benen och magen, sen får han igen!

Världens gulligaste smile fångat på bild

Det är så underbart att se Stella utvecklas, och det känns som hon utvecklas så snabbt. Nåt nytt varje dag händer. Hon skrattar mot både mig och Peter och det är sån lyckokänsla i hela kroppen att få se det. Även mormor har hon väldigt bra kontakt med. Hon verkar gilla sin mormor supermycket.



Idag, nyss, la jag ner henne på mage på soffan och hon rullade över på rygg. Normalt sett gör de det när de är 2-3 månader (Stella är 5 veckor plus några dagar). Jag testade en gång till och hon kunde rulla över igen! Jag är så imponerad av min lilla bebis.

Hon är väldigt stark i nacken också och lyfter huvudet jättebra när hon ligger på mage. Snart ålar hon sig fram, det är inte långt ifrån.



Allra bäst trivs hon nära, nära mamma och pappa. Hon sover jättelugnt och skönt i bärsjalen eller bärselen. Eller på pappas mage när han spelar tv-spel. Som har blivit förmiddagsrutin numera medans jag är i stallet.

I tisdags körde Nali och jag skidor igen. Minus 26 grader var det, men vi gav oss ut. Jävligt kyligt faktiskt. Men rätt kul, en liten stund...







Villiam med sin nya polare


Man får äta det som finns att få tag på

Japp, igår var det skidåkning. På morgonen tolkade jag efter Villiam för första gången den här vintern. Det var superkul tyckte vi båda två. Perfekt skidföre så jag gled fram så lätt över snön. Villiam ville springa i full fart!

(inga nya bilder på tolkningen eftersom pappan måste va hemma med bebisen när mamman är ute och roar sig i stallet... det här är från förra vintern)



Sen kom pappa-morfar och vi drog ut på en längdskidåkningstur. Amning och lunch imellan förstås. Så Stella kunde sova gott hemma med sin pappa. Det var härligt i skidspåret, bitande kallt och snöigt vackert. Jag kände mig otränad och flåsig, men bra början på att komma i form igen.