Känslan av att vänta på något
Det har verkligen blivit lättare att leva i nuet sen Stella kom, för nu är varje dag helt underbar, ibland vill jag bara stanna tiden och klicka på spara. Det försöker jag göra, fast i hjärnan, och i Stellas minnesbok också.
Och på ett sätt är det väl bra också att man aldrig känner sig nöjd och färdig, för den dagen man gör det är det väl dags att dö. Man lever väl för att leva och inte för att dö. Men jag är rädd för att vara framme vid den där dagen, den sista dagen, utan att känna mig nöjd med det jag gjort, kanske vill hinna mer. Men den dagen, den sista dagen, är det ju för sent.
Så: Lev Nu! Lev Nu!
Ändå sitter jag och väntar på nåt: att Peter ska komma hem, för att sen åka bort, känns ju lagom meninglöst.
Nä, när Stella vaknar är det vi som packar och åker iväg på utflykt vi med!
ohh så himla sant, jag är med sån att jag tänker allt blir bra sen och då ska jag göra massa av mina drömmar. Men man borde ju tänka idag! som alltid supersöta bilder på din fina dotter! Jag fick en 10dagars bebis i knät igår, helt lovely.
Hoppas stackars ville överlever en tid till med busig hingst ;) hur går det med pållarna för du ihop tiden för dem? Jag vet ju vilket heltidsjobb det är med småbarn! Hoppas allt bra med er, kram
Precis, är ju bra att ha en massa drömmar och att längta efter något. Tror det är mycket det som gör att man tar sig igenom mindre bra dagar och tråkigheter som händer. Jag blir glad av att drömma även om det ibland är drömmar som kanske aldrig kommer slå in. Att t.ex vinna en massa pengar så man kan göra sånt som man tycker är roligt och njuta av livet utan en massa måsten och alltid behöva tänka på ekonomin. Annars tycker jag att livet är helt underbart just nu så jag saknar egentligen inget ...utom ett jobb då, vilket är ett måste ;), men drömma måste man alltid =)
