Alltså jag är så glad att har fått lära mig något nytt om Guldet nu sista veckan. Guldets blivande köpare hade ju med sig sin ridlärare när hon provred nu andra gången. Jag fick ett bra intryck av henne, hon verkar ha en sund inställning till hästar och ridning. Hon reagerade ju på Guldets bett, som var lite skarpare. Hon tyckte att man borde använda vanligt tränsbett. Och jo, det vet ju jag också, det är av ren lathet jag har satt på det bettet för jag tycker Guldet blir så seg och tråkig i munnen med tränsbett. Men så rätt hon har att det inte är rätt väg att gå, att sätta skarpare bett på löser oftast inte problemet! Det har ju istället resulterat i att Guldet har varit väldigt tjafsig i munnen och inte vågat ta stöd på bettet alls, blivit väldigt vinglig och svår att styra eftersom hon inte kännt sig trygg och lugn med bettet. Ridläraren provred också Guldet och red och red och red, vi tyckte det såg fint ut, men hon tyckte Guldet var jätterädd för att ta stöd och gå kvar i bra form i övergång från skritt till trav. Nu senaste två gångerna har jag ridit på hackamore i skogen. Vilken upplevelse, är så glad att jag lyssnade på rådet och det stämmer så bra! Ingen som helst oro från min sida att det är nåt fel på Guldet nu, så himla fin i formen, jobbar på mjuk och fin och bjuder ärligt och vågar ta stödet på båda sidor och går rakt fram. Allt knasigt satt i det dumma bettet, att jag inte tänkt på det förut och tagit mig tid att testa. Men jag är glad att jag har kännt vilken fin häst jag har och hon är glad och trivs med att jobba och jag tror hon är frisk och kry och kommer gå igenom besiktningen på torsdag. Håll tummarna vänner!