Jag har sovit så dåligt senaste nätterna. Det är jobbigt. Den här veckan jobbar Peter em - vilket innebär att Stella och jag är ensamma om kvällarna - alltså är det bara jag som kan lägga henne. Det innebär att jag somnar med henne, sover jättedjupt och vaknar lagom när Peter kommer hem och min kropp som sovit djupsömn tror det är morgon. Helknasigt. Det har varit jätteskönt att Peter har kunnat lägga Stella alla andra kvällar nu när jag är såhär superkvällstrött. För just den där vimmelkantigheten och djupsömnen är jättejobbig att få mellan kl 20-23 på kvällen. Igårnatt somnade jag om nånstans runt 2 igen, nu är jag fortfarande vaken. Jag började dessutom må så illa att jag var tvungen att gå upp och rosta mig en macka - som jag knaprar i mig nu...

När jag ligger vaken såhär och försöker somna är det så lätt att börja grubbla och tänka, stressa och oroa sig. Jag vet inte egentligen vad jag är orolig och stressad för, för jag har drömt jättestressade drömmar också på senaste tiden. Jag antar att det är hormoner som sätter fart på oron. För att bli lite lugnad och prata med någon som vet så ringde jag barnmorskan imorse. Hon var inte så trevlig och lugnande som jag hade hoppats. Utan hon tyckte att hon kunde minnsan inte göra så mycket - men hallå - lite samtalsstöd är väl aldrig fel? Även om hon inte kan kolla om det finns nån bebis där inne med ultraljud eller lyssna på hjärtat för att det är för tidigt för att säkert höras - så kan hon väl lugna en trött, lite ledsen gravidio?... Det är säkert vanligt att man oroar sig mer andra graviditeten än första, just av den anledningen  att allt har gått så bra en gång. Jag har ju en underbar Stella och inget gick ju fel då, kan det fungera en andra gång. Ska man ha sån tur? Nån gång måste väl otur och olycka drabba familjen. Massa sånna tankar kommer upp.

---

Dagens bästa var att jag införskaffade en baddräkt och började simma. Det ska bli min bästa träning under graviditeten har jag bestämt. Om jag försöker komma iväg en eller två gånger i veckan så tror jag det är jättebra sätt att kunna hålla igång. Man känner sig så viktlös i vattnet och det tränar verkligen hela kroppen. Blev andfådd och helt trött i musklerna efter mitt första pass. Jag mjukstartade med 21 längder - ca 500 meter - vilket tog 20 min. Om jag dubblar det och kör ca 40 min tror jag det är ett lagom pass. Bästa Mimmi-mostern va med Stella i barn-plask-bassängen under tiden jag testade nya baddräkten.

Nytt sovförsök... Godnatt!