Stör mig...
Jag stör mig lite på mina studiekompisar som inte har mycket annat för sig än att klaga på utbildningen hela tiden. Ena stunden är det för lätt, andra stunden för svårt. Jag håller med om att den här kursen Natur & Skapande inte är speciellt förankrad i verksamhet med små barn. Vi har fyra lärare varav en av dem har jobbat i förskola/skola med barn. De andra två biologerna är jättekunniga och vår bildlärare är rätt kul, men inte så engagerad. Ingen av tidigare delkurser har varit speciellt svår, det har inte varit mer än högstadie/gymnasiekunskaper vi lärt oss och de flesta har tyckt det har varit rätt mesigt. Samtidigt är det jättemånga i klassen med kasst självförtroende eller dålig självinsikt, vad vet jag, för de tror inte att de kan någonting och att de aldrig kommer klara tentor/duggor men gör det sen galant.
I den här delkursen vi läser nu, som heter Jorden - vårt hem i universum, har vi gått igenom lite mer kemi och fysik-grejer, typ om atomer och sånt och lite om ljus, färger, spektrum och hur ögat fungerar. Sen kommer det komma om rymden och planeterna osv sen också. Nu sitter varanda kotte (nästan) och klagar på att det är för svårt och vilken användning ska vi ha för detta i förskolan. Ska vi bli biologer, kemister och optiker också? Undrar de. Jag blir lite putt och tycker att nån måtta får det väl va på klaget, alltså vi går på universitet - då kan det väl inte va mellanstadiekunskaper man lär sig bara för att vi ska jobba med små barn? För det första skapar det insikt hos oss att gå lite djupare, hur ska man kunna förklara något enkelt om man inte förstått bakomliggande orsaker? För det andra måste vi ju ligga på en högre nivå än barnen för att kunna lära dem. Även om man i ett samspel och allt det där ska leka fram kunskaper och utforska tillsammans med barnen, så hur ska man uppfylla alla kunskpaskrav som finns i läroplanen om man inte har djupare kunskaper själv?
Så visst kan jag hålla med dem om att lite mer förankring, prat om didaktiska möjligheter och vad av det här och vilket sätt ska vi prata med barn om detta. Men jag tycker faktiskt att det är lite pinsamt att jag som har läst natur; matte, kemi, fysik och biologi inte har fått gått något djupare än det jag lärde mig på högstadiet och gymnasiet. Självklart har jag lärt mig massa nya grejer också, och sånna roliga grejer som är inspirerande att ta upp med barn. Men faktum är att jag hade kunnat skippa de flesta föreläsningar och ändå klarat mig igenom detta...
I den här delkursen vi läser nu, som heter Jorden - vårt hem i universum, har vi gått igenom lite mer kemi och fysik-grejer, typ om atomer och sånt och lite om ljus, färger, spektrum och hur ögat fungerar. Sen kommer det komma om rymden och planeterna osv sen också. Nu sitter varanda kotte (nästan) och klagar på att det är för svårt och vilken användning ska vi ha för detta i förskolan. Ska vi bli biologer, kemister och optiker också? Undrar de. Jag blir lite putt och tycker att nån måtta får det väl va på klaget, alltså vi går på universitet - då kan det väl inte va mellanstadiekunskaper man lär sig bara för att vi ska jobba med små barn? För det första skapar det insikt hos oss att gå lite djupare, hur ska man kunna förklara något enkelt om man inte förstått bakomliggande orsaker? För det andra måste vi ju ligga på en högre nivå än barnen för att kunna lära dem. Även om man i ett samspel och allt det där ska leka fram kunskaper och utforska tillsammans med barnen, så hur ska man uppfylla alla kunskpaskrav som finns i läroplanen om man inte har djupare kunskaper själv?
Så visst kan jag hålla med dem om att lite mer förankring, prat om didaktiska möjligheter och vad av det här och vilket sätt ska vi prata med barn om detta. Men jag tycker faktiskt att det är lite pinsamt att jag som har läst natur; matte, kemi, fysik och biologi inte har fått gått något djupare än det jag lärde mig på högstadiet och gymnasiet. Självklart har jag lärt mig massa nya grejer också, och sånna roliga grejer som är inspirerande att ta upp med barn. Men faktum är att jag hade kunnat skippa de flesta föreläsningar och ändå klarat mig igenom detta...
Kommentarer
Postat av: mamma-mormor
Du får göra som han på Robinson. Han gick iväg ocg joddlade så han slapp gnället:)
Postat av: nemo
o jag som trodde att ditt nästa inlägg skulle handla om värsta bästa systern som bara kom o städa kylen hos er!
Postat av: mamma-mormor
hahaha, har du hittat det som luktade illa i kylen, Naimi?
Trackback