Det är nästan skrämmande när jag märker hur mycket Stella påverkas av oss föräldrar och även av andra människor runt om. Vi 'gör' vårat barn. Hon har givetvis en egen personlighet och en egen sammansättning av gener och allt det där. Men det är otroligt hur väl vi påverkar henne. Allt vad hon säger och gör, kommer från positiv/negativ förstärkning. Allra tydligast syns det när jag iaaktar henne i samspel med andra, med djuren eller med andra människor. Otroligt kärleksfull och omtänksam är hon, men det är som en mini-mee, för hon säger ju precis som jag (och Peter) brukar säga till henne och till djuren. Det är så sött.

Vi föräldrar har säkert allra största påverkan. Men ganska snart kommer det börja märkas mer och mer hur mottaglig hon är för resten av omgivningen. Barnen och fröknarna på dagis, resten av familjen/släkten runt om. Men inte minst media; böcker, film, musik, spel, internet osv osv. Att jag vet detta, gör att jag vill vara väldigt medveten. Inte bara medveten om hur jag själv pratar, gör och beteer mig, utan också medveten om vad Stella blir matad med, rent mediamässigt.

Innan Stella var 1 år var hon inte redo för att se på film. Nån gång då och då tittade vi på Molly Mus, som va den enda dvdn vi hade. Överhuvudtaget känns det inte som film är något som behövs så tidigt. Men ibland behöver man som förälder en paus. Den här hösten när jag mådde som sämst med illamående och trötthet i en enda soppa, var filmen en räddning många gånger. En räddning från kaos och en chans till lite återhämtning. Jag tycker inte man ska känna sig dålig för att man sätter på en film då och då. Däremot tycker jag att man ska va medveten om vad man sätter på. Stella hade "Pippi på rymmen" som enda film, och det räckte. Hon har inte behovet av variation. Det är isf den vuxna som tröttnar på att se samma. Hellre köra Pippi på rymmen gång på gång än att sätta på barnkanalen, men vad för skit som helst. Stereotypa roller, skränigt, snabba bildbyten, konstiga tecknade skrikserier som ingen hänger med i. Jag är rätt så besviken på svt, som faktiskt är sammankopplad med barnkanalen, för många barnprogram är skit. Nu har Stella en Skrållan-film och en Pippi-film. Ibland får hon se Bolibomba-draken på svtplay och ett program, som jag har valt ut där, som heter Bondgården och som hon gillar. Hon föredrar verkliga människor framför tecknat i filmer och det tycker jag är skönt. Oftast blir det lugnare tempo och man hinner se vad som händer. En period har det blivit att hon fått se en stund varje dag, men jag vill gärna begränsa det ytterligare, för jag vill hellre att hon hittar annat att leka med istället för att bli sittande och titta. Men idag t ex när jag var ensam med Stella var det väldigt smidigt att hon tittade 20 min på Bondgården (avsnitt om ca 5 min) medan jag fixade mat åt oss.


Stellas favvo just nu


Även med böcker tycker jag självklart det är viktigt att göra medvetna val.

Så för att knyta ihop det jag började med att skriva med det jag skrev nu sist om film. När jag märker hur mycket ett barn påverkas av omgivningen, så är det bara en ännu större anledning att välja vad jag vill att hon ska bli påverkad av...