Kritisk och öppensinnad samtidigt?

Jag har tänkt om mig själv att jag förstått mer och mer vad det innebär att vara kritisk till sånt man läser. Under högstadiet minns jag att lärarna började använda ordet och påminde oss att vara källkritiska och att man inte skulle tro på allt man läste på nätet, i tidningar osv. Jag tänkte väl inte så mycket på det, men kände att jag nog inte riktigt förstod va de menade. Det förstår jag mer nu. Jag tror inte på att allt jag läser är absoluta sanningar, men folks egna berättelser skrivna med egna känslor och tankar är ju alltid deras upplevelse. Det kan man aldrig ta ifrån dem eller säga är fel. Forskning som kommer fram kan ibland tas helt ur sitt sammanhang och får då inte heller rätt slutsats. Folk kan alltid tolka det de läser, och då utifrån vad de redan vet och tror på. Det har jag märkt också här i min blogg, att ju längre tiden går ju svårare är det att uttrycka sig enkelt och lättförståeligt. Det kan ju bero på att Min bild av verkligheten hela tiden växer, utvecklas och förändras. T ex detta med pedagogik och psykologi, det har jag slukat en hel del litteratur om vid det här laget (men oändligt finns kvar!). Och när jag sen tycker att jag kommit fram till något jättesmart och skriver ner det, låter det självklart för mig, med min bakgrundsinfo och min världsbild. Men för många av er kanske det låter absurt, helt taget ur sitt sammanhang eller oförståeligt. Med detta menar jag absolut inte att förringa någons kunskap eller syn på världen, utan jag menar att jag insett i ett större perspektiv att vi har Olika erfarenheter och tolkningar beroende av vad vi varit med om, lärt och tänkt tidigare. Jag vill gärna lära mig att uttrycka mig tydligare och mer precist. Så att jag undviker i möjligaste mån att trampa någon på tårna och att bli feltolkad. Detta är ingen lätt match, det märker jag. Och jag vill gärna kunna diskutera mina tankar med alla människor, utan att vare sig ni eller jag ska känna mig missförstådd (eller att alla måste ha läst allting!). Varje människa har ju en unik upplevelse om varje situation vi upplever, med bakgrund av sin personliga erfarenhet. Det gör ju att man alltid borde kunna lära sig något av alla människor man möter, bara man tillåter sig att lyssna med vida perspektiv... fortsättning följer

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0