Sommarbilder
En liten paus efter att precis ha gjort färdigt två sega uppgifter. Nu ska ni få se några gulliga bilder istället!
Stella tar en springstund runt busken hundra varv, o Mattis hänger med!
Alla är samlade hos mormor och vi tar en gruppbild
Vi va även ute och paddlade kanot häromdagen, alla kusinerna, de bilderna ska jag fixa när jag får lust.
Kram på er i värmen!
Stella tar en springstund runt busken hundra varv, o Mattis hänger med!
Alla är samlade hos mormor och vi tar en gruppbild
Vi va även ute och paddlade kanot häromdagen, alla kusinerna, de bilderna ska jag fixa när jag får lust.
Kram på er i värmen!
Vårt nya hus
Vi skrev kontrakt på nya lägenheten häromkvällen. Var svårt att fota huset eftersom det är så stort...
Här ser man vår ingång på vänstersidan och fönstrena är i vår lägenhet. Hela bottenvåningen blir ju våran (110 kvadratm) så vi kommer ha fönster åt alla håll. Innanför de två föntrena man ser ligger de två sovrummen.
Här är gårdsplanen
Vårt hus från gårdsplanssidan (vår baksida eftersom vi har tomt och ingång på andra sidan)
Det andra stora huset, Peter och Stella där borta som väntar på kontraktet
Här ser man lite del av vår sluttande tomt och vår förvaringsbod (huset ligger alltså snett upp till höger i bild nu)
Vi ska få nycklarna på em 31 juli. Vår nya address efter 1 augusti blir då:
Knutsbergsvägen 22
713 91 Nora
Här ser man vår ingång på vänstersidan och fönstrena är i vår lägenhet. Hela bottenvåningen blir ju våran (110 kvadratm) så vi kommer ha fönster åt alla håll. Innanför de två föntrena man ser ligger de två sovrummen.
Här är gårdsplanen
Vårt hus från gårdsplanssidan (vår baksida eftersom vi har tomt och ingång på andra sidan)
Det andra stora huset, Peter och Stella där borta som väntar på kontraktet
Här ser man lite del av vår sluttande tomt och vår förvaringsbod (huset ligger alltså snett upp till höger i bild nu)
Vi ska få nycklarna på em 31 juli. Vår nya address efter 1 augusti blir då:
Knutsbergsvägen 22
713 91 Nora
Fina
De här gulliga bilderna tog jag för ett par veckor sen när vi va i Linköping och firade farfar med Hjälmar-gös, tårta och annat gott hos pappa och Maria.
Vi ska flytta!
Fick precis reda på att vi fick lägenheten vi tittade på i söndags. Det är egentligen bottenvåningen på ett hus. Gården heter Knutsberg och består av två stora vita hus, naturen runt om är jättefin med massa ängar och träd. Husen ligger i rät vinkel mot varandra och det huset vi ska bo i hyrs två lägenheter ut, en på bottenvången och en på övervåningen. Hela lägenheten är nyrenoverad 2008 , så den är riktigt fräsch och köket är superfint. Det är tre rum på sammanlagt 110 kvadrat, det blir stort (nu har vi 67). Åh vad kul det ska bli att flytta och bo så vackert och fräscht. Inflyttningen är redan 1 augusti, så det passar bra att flytta mitt i semestern (Peter och Stella är i alla fall helt lediga - jag pluggar ju heltid även nu på sommaren!). Knutsberg ligger lite utanför Nora, men ändå nära in till centrum. Det går lätt att cykla. Och mitt springspår ligger precis bakom huset. Tusan också, då går jag miste om cyklingen dit och tillbaka.
Blå pil visar var Knutsberg ligger. Nära till sjön också. Röda pilen visar var vi bor nu, Lärkesvägen. Svarta pilen visar var dagis ligger. Det är såklart lite negativt att flytta längre ifrån dagis, då blir det att man får ta bilen dit varje dag...
Blå pil visar var Knutsberg ligger. Nära till sjön också. Röda pilen visar var vi bor nu, Lärkesvägen. Svarta pilen visar var dagis ligger. Det är såklart lite negativt att flytta längre ifrån dagis, då blir det att man får ta bilen dit varje dag...
Diidis och Jajja
Nya vovven Skorpan har kommit hem till mamma och Lasse nu. Siri var inte jätteförtjust i början över sin lillasyster men hon vänjer sig mer och mer och förstår att det är kul att ha en lekkamrat och sovkompis. Siri har ju varit så van att vara ensamhund länge nu och har inte träffat andra hundar så jättemycket heller på sista tiden. Skorpan är bara hur gullig som helst, det brukar ju förstås valpar vara. Men det är något speciellt med den här rasen tycker jag, mjukare och positivare hundar får man verkligen leta efter. De viftar på svansen hela tiden och är så snälla och goa i sin personlighet. Stella älskar dem hur mycket som helst. Siri kallar hon för Diidis - nästan som Iris - alltså Siri bakofram. Skorpan sa vi att den andra hunden heter, men efter några timmar bestämde Stella att hon heter Jajja. Helt bestämd var hon när hon sa det, "Jajja" och pekade. Okej, då heter hon Jajja för Stella då.
Mamma har gjort sina sista arbetsdagar nu måndag, tisdag, före semestern, därför har Stella och jag varit där och varit sällskap åt hundarna. Supermysigt alltså!
Här ligger vi i hängmattan och bara myser:
Träningsmotivation!
Juni är min startmånad. Började 1 juni med att träna på kvällen. Peter lägger Stella, jag tar träningsrunda - perfekt kombo. Jag tar cykeln bort till spåret, tar ca 10 min, med en ganska tung backe på slutet så jag får lagom upp flåset tills jag ska börja springa. Sen kör jag spåret ca 2,5 km och sen cykel hem ca 10 min.
Löptiden har förbättrats varje gång hittills och det peppar mig rejält när jag lyckas ta nytt personligt rekord varje gång
1: 20 min
2: 16 min
3: 15 min
4: 14 min (idag! och idag sprang jag och tänkte på annat så jag glömde tänka på hur jobbigt det va - så jag gick bara 2 gånger i jobbiga backen på mitten)
Mitt problem är att jag lätt springer för fort, tycker det är jobbigt att jogga så jag springer så fort jag kan så länge jag orkar, sen går jag en stund och sen på't igen, men det känns ju att konditionen ändå blir bättre. Funderar på när jag ska öka och köra två varv. Det jag är rädd för är att jag ska göra det för jobbigt så det blir tråkigt och jag lägger av igen, det vill jag ju inte. Målet är att köra rundan varannan kväll iaf hela sommaren. Är så skönt att komma ut och röra på sig och få lite egentid, särskilt nu när jag pluggar hemifrån och mest är hemma. Hur länge tycker ni jag ska köra ett varv till - när ska jag börja med två varv?
Jag körde ju vårruset i maj, då sprang jag 5 km på 36 min - mitt mål är att komma under 30 min på blodomloppet, 5 km, i augusti - det ska jag väl klara va?!
*Pepp pepp*
Löptiden har förbättrats varje gång hittills och det peppar mig rejält när jag lyckas ta nytt personligt rekord varje gång
1: 20 min
2: 16 min
3: 15 min
4: 14 min (idag! och idag sprang jag och tänkte på annat så jag glömde tänka på hur jobbigt det va - så jag gick bara 2 gånger i jobbiga backen på mitten)
Mitt problem är att jag lätt springer för fort, tycker det är jobbigt att jogga så jag springer så fort jag kan så länge jag orkar, sen går jag en stund och sen på't igen, men det känns ju att konditionen ändå blir bättre. Funderar på när jag ska öka och köra två varv. Det jag är rädd för är att jag ska göra det för jobbigt så det blir tråkigt och jag lägger av igen, det vill jag ju inte. Målet är att köra rundan varannan kväll iaf hela sommaren. Är så skönt att komma ut och röra på sig och få lite egentid, särskilt nu när jag pluggar hemifrån och mest är hemma. Hur länge tycker ni jag ska köra ett varv till - när ska jag börja med två varv?
Jag körde ju vårruset i maj, då sprang jag 5 km på 36 min - mitt mål är att komma under 30 min på blodomloppet, 5 km, i augusti - det ska jag väl klara va?!
*Pepp pepp*
Svar
Hej Eva! Tack för din kloka kommentar. Du har så rätt, självklart behövs både bekräftelse och beröm. De kommer ju liksom ur varandra också. Jag tycker du beskriver bra när du säger att barnen ska få vara barn, men samtidigt bemötas som du själv vill bli bemött. Det är klart att det är kul att få uppskattning och beröm av omgivningen vare sig man är barn eller vuxen, särskilt när man gjort något som man kämpat för och som man är stolt över. När jag tänker efter så gör ju jag också både och, både bekräftar och berömmer. Det är bara något med det där ordet "duktig" som jag är lite kluven inför. Det slinker ur mig dagligen, för Stella är ju så otroligt duktig och lär sig nya saker varje dag. Och tränar varje dag för att lära sig nya tricks och färdigheter. Såklart jag säger att hon är duktig, bra, bäst, underbar, härlig, rolig och alla fina ord jag kan komma på, jag försöker variera mig och berätta hur glad jag är att se henne utvecklas på många olika sätt. Jag försöker också att inte kräva prestationer av henne, utan att hon vill göra saker för att det är roligt. Det är ju också ett jättebra sätt att förklara för barnen när man vet att det kan vara lite farligt, som att man kan slå sig när man klättrar osv men att ändå låta dem testa om de vill....
Kram till dig och familjen Eva
Pluggskräck
Jag ser alla facebookvänner, en efter en, utbrister i glädjerop över att va färdiga med pm, tentor och annat plugg. Jag är också färdig, men i samma stund börjar nya kurser. Jag är nog lite konstig som väljer att plugga och vill fortsätta ha "måsten" på axlarna även på sommaren. Jag känner det nu när jag har tittat igenom vad det är jag ska hinna och vad jag faktiskt ska prestera här under sommarmånaderna. Pust, vad mycket det är! Tunga, stora uppgifter, mycket svårläst litteratur. Men det ska jag nog ta mig igenom, är ju så kul att utvecklas och lära sig mer. Det är en drivkraft. Och jag tycker att man kan känna sig stolt när man plöjer universitetskurser, det är ändå inte bara och bara, det är en del jobb och tankeverksamhet bakom. Det roliga är att man får nya insikter och infallsvinklar på tillvaron. På't bara, här ska läsas ungdomssociologi och elevinflytande ur ett pedagogiskt perspektiv!
Sommarkänsla
Den här dagen, Jonatans födelsedag, tycks alltid vara en sån här fin, glad dag. Varje år är det härligt väder och alla är glada. Det är så mysigt att samlas alla i släkten och sitta och fika länge i trädgården. Barnen hittar på olika upptåg och alla bara myser och är.
Halva dagen blev väldigt stressig, då jag som vanligt hade dubbelbokat mig. Jag är lite för optimistisk ibland och tror att jag ska hinna tusen saker inom loppet av ett par timmar. Allt slutade väldigt bra tack vare en toppenräddning av bästa syster med alla bakprojkekt och lite kompetent barnvaktning av morfar&Maria. Tack alla älskade familjemedlemmar! Alla är bara bäst alltså.
Halva dagen blev väldigt stressig, då jag som vanligt hade dubbelbokat mig. Jag är lite för optimistisk ibland och tror att jag ska hinna tusen saker inom loppet av ett par timmar. Allt slutade väldigt bra tack vare en toppenräddning av bästa syster med alla bakprojkekt och lite kompetent barnvaktning av morfar&Maria. Tack alla älskade familjemedlemmar! Alla är bara bäst alltså.
Nej, för dyrt
Huset va ganska fint och mycket mysigt. Gammalt från 1800talet va det och låg på en mycket fin gård som en flygelbyggnad till ett större hus. Men kostnaderna skulle bli för höga för att hyra där, så vi ska tacka nej. Vi får kolla vidare, är ju ingen panik att flytta, men planen finns...
Kolla på hus!
Nu ska vi strax iväg och kolla på ett hus som uthyres. Det ska bli superspännande. Hoppas verkligen att det ligger bra till och är lagom fint och att hyran inte är alltför hög. Lägenheten är lite trång nu när Peter har börjat flytta hit sina grejer...