Nejdå jag kommer inte sluta att blogga om barnen, just för att de är mitt liv just nu och de är viktigast och det bästa som hänt mig. Jag tror också att alla i släkten och vänner, som inte träffar oss så ofta (även de som vi träffar oftare tror jag iof), tycker det är roligt att ta del av vad som händer och hur vi har det. Det jag menade med förra inlägget var att de andra bloggarnas tankar fick mig att tänka en gång till. Nu är det ju skillnad eftersom de bloggar helt publikt, men att de vill skydda sina barns integritet och inte fullständigt utlämna barnen på internet, det kan jag ändå förstå.