Sitter och beundrar mitt fina barn och tänker massa glada, fina tankar. Leah har nyss blivit lugn och slutat skrika, det har varit några jobbiga timmar här nu. Men ändå känner jag mig så lycklig och ser positivt på livet. Tänker att jag haft sån tur, att saker hade kunnat falla sig så annorlunda, i det lilla och i det stora. Tänker vad skönt att nattningen av Stella gick så smidigt ikväll, fast Leah redan var ledsen och skrikig så somnade Stella bra. Vilket inte är en självklarhet när jag är ensam med båda. Tänker vad fint det är med ljusa sommarkvällar. Jag som är så kvällstrött, det underlättar verkligen att kvällarna är ljusa när jag behöver finnas för en bebis som gråter och hon behöver en mamma som orkar vyssa, sjunga och gå omkring några timmar. Tänker på vad fint det är att se Stella och Leah ihop och att deras relation är så fin redan, fast den bara är i början av något livslångt... Lite sentimental känner jag mig, fortfarande lite bubblig av hormoner kanske. Eller bara hög på kärlek, vad vet jag. Godnatt och sov gott.